Syftet med uppsatsen är att undersöka verksamma författares erfarenheter av och uppfattningar om publicering av litteratur på webben. Uppsatsen belyser skillnaderna i utveckling mellan USA och Sverige när det gäller litteratur på webben och då särskilt e-boken. För att få svar på frågeställningarna har kvalitativa intervjuer genomförts med en svensk författare, Unni Drougge, och en amerikansk författare, Michael R. Hicks. De har båda erfarenhet av publicering på webben och ger sin syn på utvecklingen i sina respektive hemländer.

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre.

Syftet med vår undersökning är att studera hur skoproducenter använder webben för att stärka sitt varumärke samt hur denna kan användas för att möjliggöra samt öka kontakten med konsumenten. Vidare genom att studera relevant målgrupp får vi reda på deras attityder gällande valda varumärken via webben för att slutligen i vår slutsats bidraga med utvecklade användningsområden på webben för skoproducenterna, för att således ytterligare stärka varumärket. Metoden vi valt att använda är kvalitativa intervjuer samt en kompletterande kvantitativ undersökning. I vår slutsats sammanställs utvecklande användningsområden för skoproducenter på webben som uppmärksammats under undersökningens gång. Dessa användningsområden behandlar hur varumärket ytterligare kan stärkas samt hur kontakten med konsumenten kan möjliggöras samt ökas genom webben..

På senare år har konceptet webben 2.0 exploderat i form av en ny trend på webben.Medan begreppet saknar en klar definition pekar existerade teori mot att kollaborationoch förflyttning av informationsägandeskap till användarna, samt fördelarna som dettakan generera, är några utmärkande saker. Men webben 2.0 är beroende av att rättattityder finns närvarande för att kunna nyttjas framgångsrikt, och eftersom dessaattityder, t ex gentemot informationsägandeskap, ofta skiljer sig mellan organisationer ochden publika webben, måste organisationer som vill dra nytta av webben-2.0-teknik hadessa skillnader i åtanke.I syfte att se om dessa problem tänks över i organisationer som inför webben 2.0,genomfördes den här studien i en svensk kommun som nyligen hade infört ett nyttintranät med webben-2.0-relaterade tekniker. Åtta intervjuer gjordes; fyra stycken medmänniskor med högt inflytande över intranätet och dess användande, och fyra styckenmed mer vanliga intranätanvändare.Studien visade att organisationen tydligt ville dra nytta av webben-2.0-teknikernasmöjligheter, och hade tänkt över en rad av de problem detta skulle kunna medföra. Denvisade också att, även om organisationer har en uttalat decentraliserad syn påinformationägandeskap, så kan de fortfarande tendera att kontrollera informationen ochbibehålla en del informationsägandeskap centralt. Detta kan även påverka attitydergentemot publicering i och kreativt nyttjande av intranätet, eftersom begränsningarskapas för att kontrollera informationen..

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre.

Den ha?r semantiska webben. Syftet a?r att underso?ka hur den semantiska webben pa?verkar so?kmotorer pa? webben. Detta sker genom en underso?kning av tio olika so?kmotorer da?r nio a?r semantiskt sa?dana och den tionde a?r den mest anva?nda so?kmotorn idag.

Användandet av enheter med varierande skärmstorlek för att surfa på webbsidor ökar. Webben är således under en ständig förändring. Ansvariga för en webbsida måste därmed bestämma hur de ökade kraven som dessa olika enheter ställer ska kunna tillgodoses. Genom att använda sig av HTML5, CSS3 samt Responsive Web Design kan en webbsidas design på ett önskvärt sätt anpassas efter enhetens skärmstorlek. Denna uppsats syftar till att ge riktlinjer för att förenkla den migrationsprocess som en designer av en webbsida förr eller senare måste ta ställning till för att kunna hantera olika enheters skärmstorlekar.

Synen på värdeskapande har förändrats under de senaste decennierna. Tidigare ansågs enbart företag kunna skapa värde men dagens teorier är av uppfattningen att konsumenten även bör involveras i värdeskapandet. En plattform som har möjliggjort för företag att i större utsträckning involvera konsumenten i själva värdeskapandet är webben. Denna uppsats syfte är att beskriva och analysera om ett företag aktivt på webben faktiskt involverar konsumenten i värdeskapandet samt beskriva och analysera konsumentens syn på sin roll som värdeskapare. Insamling av empirin sker genom en intervju med ett företag aktivt på webben samt med två fokusgrupper bestående av konsumenter.

Det har blivit allt vanligare att vi idag använder våra mobila enheter till att besöka webben. I detta examensarbete undersöks vilka centrala designprinciper en designer bör eftersträva när avsikten är att förenkla användningen av en webbplats i en statisk och en rörlig situation via den mobila enheten. Examensarbetet innefattar en litteraturgenomgång, observationsintervjuer vid två tillfällen och en prototyputveckling. Det första intervjutillfället identifierade de grundläggande designprinciperna som sedan stod till grund för prototypen. Det andra intervjutillfället genomfördes mot prototypen med samma individer.

Uppsatsens innehåll undersöker och diskuterar frågeställningen: ?Hur kan man gå till väga för att tillämpa principerna från Universal Design i front end-utvecklingen??. Universal Design är en uppsättning av principer man ska följa i tillverkningen av en fysisk miljö för att uppnå ett användarvänligt resultat. Med hjälp av dessa principer tillsammans med WAI?s riktlinjer har jag gestaltat ett front end-ramverk för att få svar på min frågeställning..

Uppsatsens innehåll undersöker och diskuterar frågeställningen: ?Hur kan man gå till väga för att tillämpa principerna från Universal Design i front end-utvecklingen??. Universal Design är en uppsättning av principer man ska följa i tillverkningen av en fysisk miljö för att uppnå ett användarvänligt resultat. Med hjälp av dessa principer tillsammans med WAI?s riktlinjer har jag gestaltat ett front end-ramverk för att få svar på min frågeställning..

Webben är idag en viktig kommunikationskanal, men för att kommunikationen skall fungera effektivt krävs kunskap om användarna ? Vilka är de man kommunicerar med? Vad har de för kunskaper, förväntningar och behov? Stora webbplatser innehåller mycket information och denna information måste struktureras för att folk enkelt skall kunna hitta den information de söker. Region Skåne lanserade år 2005 Vårdgivarwebben. En webbplats med syfte att förse alla vårdgivare i regionen med gemensam hälso- och sjukvårdsrelaterad information. Webbplatsen innehåller ett rikt och varierat informationsmaterial.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en presentationstjänst med karta och realtid på webben visualiseras för olika presentationsplattformar. Arbetet har resulterat i en designmodell med fokus på grafisk layout för PC, PDA och Wap-telefon. Designmodellen är tänkt att fungera som en vägvisare vid utveckling av grafiska användargränssnitt för olika presentationsplattformar. Designmodellen baseras på vedertagna teorier inom ämnesområdet. Med utgångspunkt av vad som framkommit från teorierna har en designmodell konstruerats.

Då den webb som vi idag använder har växt snabbt har ett antal problem uppstått. Antalet tjänster är många och mängden information är stor. Den enorma informationsmängden gör att det är svårt att hitta relevant sådan vid sökningar. Om maskiner kunde hjälpa till med sökningen skulle problemet minska.Den semantiska webben beskrivs som en förlängning av den nuvarande webben skapad för att låta maskiner kunna utnyttja den information som finns representerad på webben. För att kunna göra webben maskinläsbar krävs det att webben kodas med semantisk information.

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.